Idag 16 oktober är det internationella champagnedagen. Internationella champagnedagen infaller tredje fredagen i oktober Det finns många olika varianter av mousserande vin och vad är egentligen skillnaden mellan prosecco, champagne och cava? Vi förklarar!
Champagne
Champagne, det är inte vilket mousserande vin som helst, utan det är väldens mest kända. Drycken är unik i det faktum att det enbart är mousserande vin från distrikten Champagne i norra Frankrike som får namnge sig som just champagne.
Drycken har en speciell mineralkaraktär som har att göra med den unika jordmånen med sin höga halt av krita. Surhalten i vinet är hög och drycken i sig är väldigt frisk tack vare det svala klimatet som gör att druvorna knappt hinner mogna. I övrigt bringar vinet fram smaker i en kombination av citrusfrukter så som citron och grapefrukt. Champagnen kännetecknas också av sina små men många bubblor och anses till skillnad från de andra mousserande vinerna som mycket fylligare. De vanligaste druvsorterna som används vid framtagningen av drycken är en kvartett som utgörs av två blå pinot meunier, en pinot noir samt en grön chardonnay. Då hälften av druvorna är blå är man vid framställningen extra varsam för att de blå skalen på druvorna inte krossas så att de ska färga musten blå och druvorna pressas därför för hand. Vad gäller lagringar så tål champagnen flera år av vila och det är även vanligt förekommande med så kallade årgångschampagne. Årgångschampagne benämns de viner för som framtagits under de år då skörden hållit extra hög kvalité, som då produceras som just årgångsbetecknad champagne. Ytterligare förvaras de för lagring i minst tre år med jästfällning och förvaras på nytt för lagring.
Cava
Cava är inte enbart världens mest exporterade mousserande vin utan även Spaniens motsvarighet till champagne. Varje år produceras cirka 244 miljoner flaskor och det är enbart 157 stycken av dessa flaskor som lämnar landet.
Varför Cava påminner mycket om champagnen beror på att en man vid namn Josep Raventós Fatjó i slutet av 1800-talet reste till champagne för att studera den redan befintliga bubbelproduktionen som fanns där. Han tog med sig kunskaper om hur man framställde den mousserande drycken och blev inte långt därefter den första i Spanien att producera Cava och då i större mängder. Till en början kallade han den mousserande drycken för champaña eftersom den påminde så pass mycket om den dryck han studerat i Frankrike. Namnet på den likvärdiga spanska drycken höll i sig ända fram till 1970-talet då det från EU:s sida kom ett förbud mot namnet champaña då ursprungsskyddet trädde i kraft och man döpte istället om drycken till cava. Det finns inga särskilda krav på att cavan ska tillverkas på ett speciellt ställe för att få titulera sig som just cava. Trots detta så produceras ändå 90% av Cavaproduktionen i regioner som Katalonien och Penedésdistriktet. Rioja, Navarra och Zaragoza är ytterliga tre distrikt där man producerar cava. Cavan är tillverkad av både inhemska och internationella druvor. Till en början gjordes drycken enbart på spanska druvsorter som Macaboe, Xarel-lo, Pardella, Garnacha tinta samt Monastrell. I dagens Spanien är man vid framställningen inte lika strikt angående druvsorten utan använder sig även av druvsorter som Chardonnay och Pinot noir. Cavan har en motsvarighet till den årgångsbeteckanande champagnen. Gran Reserva på etiketten innebär att drycken legat lagrad i minst 2-3 år. I övrigt ska vinet lagras i 9 månader där den jäses 2 gånger varpå en gång på flaska innan den är redo att drickas.
Prosecco
Ett tredje medelhavsland vars mousserande dryck är väldigt populär hittar vi i det stövelliknande landet, Italien och drycken prosecco.
Prosecco görs ursprungligen av den gröna druvan som tidigare var namngiven prosecco. För att man inte skulle blanda ihop druvan med den populära drycken och även för att skydda namnet från att användas av andra aktörer runt om i världen valde man att byta namn på själva druvan från prosecco till glera. Antalet bubblor i musten kan skilja sig åt beroende på om det är frizzante eller spumante. Är ordet frizzante adderat på etiketten betyder det att bubblorna är mer i en pärlande stil medan om det står spumante är bubblorna mer likt hur det framställer sig i en cava eller champagne. Ytterligare delas drycken in i tre olika stilar beroende på sockerhalten. Dry, extra dry eller brut. Dry är den mest förekommande, med en fruktig smak som påminner om päron, tuttifrutti och med inslag av mandel som tydliga aromer. Ytterligare har denna variant den sötaste av dessa tre och har en sockerhalt från 17 till 32 gram/liter. Extra dry är det mest traditionella av dessa tre stilar som har en sockerhalt på 12-17 gram/liter. Den mest ovanliga och minst söta är brut som alltid är torr och som har en sockerhalt som varierar från 0-12 gram/liter.
Hoppas att ni tagit till er lite ny kunskap om de mousserande dryckernas skillnader och likheter. Årets bubbligaste dag är helt klart värd att fira tycker vi på Krogarna.se.
Källa: Systembolaget.se
