Alkoholpolicy för restaurang
En alkoholpolicy är restaurangens skriftliga svar på frågan “hur gör vi när en gäst fått för mycket?”. Den skyddar tillståndet vid tillsyn, ger personalen ryggrad i svåra situationer och är i praktiken nödvändig för varje serveringsställe – även om ordet inte står i alkohollagen.
Många krögare upptäcker behovet först när kommunens alkoholhandläggare står i dörren och frågar hur ni arbetar med ålderskontroll och överservering. Ett muntligt “det brukar gå bra” räcker inte. Här går vi igenom vad lagen faktiskt kräver, skillnaden mellan de två policytyper som ofta blandas ihop, och en färdig struktur ni kan utgå från.
Vad lagen kräver
Alkohollagen (2010:1622) innehåller inget krav på ett dokument som heter “alkoholpolicy”. Den innehåller däremot en rad skyldigheter som i praktiken bara går att uppfylla systematiskt om de är nedskrivna:
| Lagrum | Skyldighet |
|---|---|
| 3 kap. 5 § | Försäljningen ska skötas så att skador i möjligaste mån förhindras, och ordning och nykterhet ska råda. |
| 3 kap. 7 § | Alkohol får serveras från 18 år. Vid detaljhandel gäller 20 år. |
| 3 kap. 8 § | Alkohol får inte lämnas ut till någon som är märkbart påverkad. Den som lämnar ut ska förvissa sig om åldern. |
| 8 kap. 18 § | Serveringsansvarig person ska ha tillsyn över serveringen och vara närvarande hela serveringstiden. |
| 8 kap. 20 § | Ansvarig personal ska se till att måttfullhet iakttas och att störningar undviks. |
| 8 kap. 21 § | Priset får inte understiga inköpspris plus skäligt påslag. Gäster får inte förmås att köpa alkohol. |
| 8 kap. 22 § | Lättdrycker ska finnas i tillfredsställande urval och omfattning. |
| 9 kap. 17–18 §§ | Kommunen kan meddela erinran, varning eller återkalla serveringstillståndet vid brister. |
Till detta kommer arbetsmiljöregelverket. Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ha rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering, vilket innefattar hur ni hanterar misstanke om alkohol- eller drogproblem hos medarbetare. I en bransch där alkohol finns tillgänglig varje arbetspass är detta inte en formalitet.
Två policyer som ofta blandas ihop
Den vanligaste bristen i restaurangers styrdokument är att man skriver ett dokument som försöker göra två helt olika saker. Håll isär dem:
| Serveringspolicy (gästerna) | Personalpolicy (medarbetarna) | |
|---|---|---|
| Reglerar | Hur ni serverar alkohol till gäster | Personalens eget bruk av alkohol och droger |
| Grundas på | Alkohollagen och kommunens riktlinjer | Arbetsmiljölagen och kollektivavtal |
| Granskas av | Kommunens alkoholhandläggare och Polismyndigheten | Skyddsombud, Arbetsmiljöverket, företagshälsovård |
| Innehåller | Ålderskontroll, överservering, avvisning, prissättning | Nolltolerans under arbetstid, personalrabatter, misstankehantering, rehabilitering |
| Konsekvens vid brist | Erinran, varning, återkallat tillstånd | Arbetsmiljöansvar, arbetsrättsliga tvister |
Det bästa upplägget är ett paraplydokument – Personal- och alkoholpolicy – med tydligt separerade avsnitt, plus egenkontrollprogrammet som operativ bilaga.
Policy eller egenkontrollprogram – vad är vad?
Egenkontrollprogrammet är det dokument kommunen normalt begär in vid ansökan om stadigvarande serveringstillstånd och vid tillsyn. Det beskriver konkret hur ni säkerställer att alkohollagen följs: vem som gör vad, vilka rutiner som gäller och hur ni dokumenterar. Alkoholpolicyn är bredare – den lägger till värdegrund, personalfrågor och konsekvenser vid överträdelse. Policyn svarar på *varför* och *vad vi står för*, egenkontrollprogrammet på *hur* och *vem*.
Ett egenkontrollprogram som bara är en avskrift av lagtexten ger noll skydd vid tillsyn. Handläggaren vill se rutiner som är formulerade utifrån er verksamhet – era öppettider, ert gästunderlag och er bemanning.
Innehållsförteckning: en alkoholpolicy som håller
Använd följande struktur. Varje punkt ska besvaras konkret för just er verksamhet, inte allmänt.
- Syfte och omfattning. Varför policyn finns, vilka den gäller för och var den gäller – inklusive uteservering och externa evenemang.
- Ansvarsfördelning. Vem är tillståndshavare, vem är serveringsansvarig per pass, vem beslutar om avvisning och vem kontaktas vid incident.
- Ålderskontroll. Vilken legitimation ni godtar, vid vilken bedömd ålder ni alltid frågar (rekommenderat: 25 år), vad personalen gör vid tveksamhet och hur ni hanterar langning inne i lokalen.
- Måttfull servering och överservering. Konkreta tecken personalen ska reagera på, hur många drinkar som serveras åt gången, rutin för att sluta servera och hur beslutet kommuniceras till gästen.
- Avvisning och hemtransport. Hur en gäst avvisas tryggt, när ordningsvakt eller polis tillkallas och hur ni hjälper gästen hem.
- Marknadsföring och prissättning. Förbud mot happy hour-upplägg som gynnar starkare drycker, regler för sociala medier och särskild måttfullhet enligt 7 kap. alkohollagen.
- Hot, våld och droger. Rutin vid hotfull gäst, misstanke om narkotika i lokalen och kontakt med Polismyndigheten.
- Personalens eget bruk. Nolltolerans under arbetstid och vid beredskap, regler för personalmåltid och personalrabatt, rutin vid misstanke om påverkan på jobbet, samt hur ni arbetar med beroende och ansvar och rehabilitering.
- Utbildning. Vilka utbildningar som krävs, hur ofta de upprepas och hur ni introducerar nyanställda och extrapersonal.
- Dokumentation. Var incidentloggen finns, vem som fyller i den och hur länge den sparas.
- Uppföljning och revidering. När policyn utvärderas, av vem och hur ändringar kommuniceras.
- Kvittens. Undertecknad bekräftelse från varje medarbetare på att policyn är läst och förstådd.
Så tar ni fram policyn – fem steg
- Kartlägg verksamheten. Gå igenom öppettider, gästgrupper, evenemang och tidigare incidenter så att policyn beskriver er verklighet.
- Skilj gästpolicy från personalpolicy. Skriv ett avsnitt om servering enligt alkohollagen och ett om personalens eget bruk enligt arbetsmiljöreglerna.
- Skriv konkreta rutiner. Beskriv ålderskontroll, hantering av berusade gäster, ansvarsfördelning per pass och dokumentation av händelser.
- Förankra och utbilda. Gå igenom policyn med all personal, låt den kvitteras och dokumentera genomförd utbildning.
- Följ upp och revidera. Utvärdera minst en gång per år och efter varje allvarlig incident.
Utbildning gör policyn verklig
En policy i en pärm ändrar ingenting. Det som faktiskt minskar överservering är att personalen vet hur man säger nej utan att situationen eskalerar. Utbildningen ansvarsfull alkoholservering ger hela personalstyrkan samma verktyg och ett digitalt intyg som ni kan visa upp vid tillsyn. Många kommuner ser dokumenterad utbildning som en tung försvårande omständighet när den saknas – och som en förmildrande när den finns.
Behöver ni förankra policyn i hela organisationen håller vi även föreläsningar för ledningsgrupper och personalgrupper.
Vanliga misstag
- Policyn är en kopia av en mall från internet och nämner varken restaurangens namn, öppettider eller bemanning.
- Ingen serveringsansvarig är utpekad per pass – bara “restaurangchefen” i allmänhet.
- Åldersgränserna är fel: många skriver 20 år för servering, men rätt gräns vid servering är 18 år.
- Personalens eget bruk saknas helt, eller regleras bara med ordet “nolltolerans” utan rutin.
- Policyn har aldrig gåtts igenom med extrapersonal och säsongsanställda.
- Dokumentet är odaterat och osignerat, vilket gör det värdelöst som bevisning vid tillsyn.
Vi skriver er alkoholpolicy
Krogarna tar fram en personal- och alkoholpolicy anpassad efter er verksamhet – inte en mall med ert namn inklistrat. Vi utgår från er serveringstid, ert gästunderlag och kommunens riktlinjer, och levererar ett dokument som håller både vid tillsyn och i verkligheten. Ring 010-139 19 90 eller kontakta oss.
Vanliga frågor om alkoholpolicy för restaurang
Måste en restaurang ha en alkoholpolicy?
Alkohollagen kräver inget dokument som heter alkoholpolicy, men den kräver att servering sker med måttfullhet och att ordning och nykterhet råder. Kommunerna begär i praktiken in ett egenkontrollprogram med policyinnehåll vid ansökan och tillsyn, och för personalens eget bruk kräver arbetsmiljöreglerna rutiner. I praktiken behöver därför varje restaurang en skriven policy.
Vad är skillnaden mellan alkoholpolicy och egenkontrollprogram?
Egenkontrollprogrammet är det dokument kommunen efterfrågar och beskriver hur ni säkerställer att alkohollagen följs. Alkoholpolicyn är ett bredare styrdokument som också omfattar värdegrund, personalens eget bruk, rehabilitering och konsekvenser vid överträdelser. Många verksamheter låter policyn vara paraplyet och egenkontrollprogrammet den operativa bilagan.
Vad ska en alkoholpolicy innehålla?
En komplett policy innehåller syfte och omfattning, ansvarsfördelning, rutin för ålderskontroll, rutin vid överservering och avvisning, regler för marknadsföring och prissättning, hantering av hot och våld, regler för personalens eget bruk av alkohol och droger, utbildningsplan samt rutiner för dokumentation och uppföljning.
Vem är ansvarig för överservering?
Tillståndshavaren bär det yttersta ansvaret, men den serveringsansvariga personen ska ha tillsyn över serveringen och vara närvarande under hela serveringstiden enligt 8 kap. 18 § alkohollagen. Den enskilda medarbetare som lämnar ut alkohol till någon märkbart påverkad kan också dömas för olovlig hantering av alkohol.
Hur ofta ska alkoholpolicyn uppdateras?
Gå igenom policyn minst en gång per år, samt efter varje allvarlig incident, vid byte av serveringsansvariga, vid ändrade öppettider eller när lagstiftningen ändras. Lagändringen den 1 juni 2026 då matkravet togs bort är ett exempel på när befintliga policydokument behövde ses över.
Gäller policyn även inhyrd personal?
Ja. Enligt 8 kap. 18 § alkohollagen får endast personal som är anställd av tillståndshavaren eller inhyrd från ett bemanningsföretag arbeta med servering eller uppgifter som har betydelse för ordning och nykterhet. Inhyrd personal ska genomgå samma introduktion och kvittera policyn som ordinarie anställda.