Vem bär ansvaret när något går fel?

Ingress. En gäst serveras trots att hon är märkbart påverkad. Vem står för det – ägaren, skiftledaren eller bartendern som räckte över glaset? Svaret är att ansvaret ligger på tre nivåer samtidigt, och att de fungerar olika. Här går vi igenom hur det hänger ihop.

 Två sorters ansvar

Det första att förstå är att två spår löper parallellt.

Det administrativa ansvaret riktar sig mot verksamheten. Kommunen kan meddela erinran, varning eller återkalla serveringstillståndet. Det drabbar bolaget och tillståndshavaren.

Det straffrättsliga ansvaret riktar sig mot personer. Det kan leda till böter eller fängelse, och det träffar den som utförde handlingen – inte nödvändigtvis den som äger verksamheten.

De två spåren är oberoende av varandra. En händelse kan leda till båda, till bara ett av dem, eller till inget.

De tre nivåerna

Tillståndshavarens ansvar

Tillståndshavaren bär det yttersta ansvaret för verksamheten. Det går inte att delegera bort, och det är tillståndet som står på spel.

Enligt 9 kap. 17 § kan kommunen meddela erinran eller varning om tillståndshavaren inte uppfyller kraven som gällde för tillståndet eller inte följer bestämmelserna för serveringen. Enligt 9 kap. 18 § ska tillståndet återkallas bland annat om överträdelsen är så allvarlig att varning inte räcker, eller om tidigare varningar inte lett till rättelse. Vi har gått igenom stegen i vårt inlägg om erinran, varning och återkallelse.

Tillståndshavaren ansvarar också uttryckligen för att den personal som anlitas har de kunskaper som krävs. Att personalen inte visste är alltså inte ett försvar – det är en del av anklagelsen.

 Serveringsansvarigs ansvar

Den serveringsansvariga ska enligt 8 kap. 18 § ha tillsyn över serveringen och vara närvarande under hela serveringstiden. Personen ska ha fyllt 20 år och vara lämplig för uppgiften.

Rollen innebär inte ett eget administrativt ansvar gentemot kommunen – det är tillståndshavaren som är motpart. Men den serveringsansvarigas agerande är i hög grad det som bedöms, och lämpligheten kan ifrågasättas om samma person återkommer i flera incidenter.

Och om den serveringsansvariga själv lämnar ut alkoholen till någon märkbart påverkad, gäller straffansvaret nedan även för henne.

Den enskilda medarbetarens ansvar

Det här är den punkt flest känner till minst.

Enligt 11 kap. 9 § alkohollagen döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller lämnar ut alkoholdrycker i strid med 3 kap. 7 eller 8 § – alltså till någon som inte uppnått föreskriven ålder eller som är märkbart påverkad – för olovlig hantering av alkohol till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lägg märke till av oaktsamhet. Det krävs inte att bartendern menade att göra fel. Att inte ha kontrollerat legitimationen, eller att inte ha reagerat på tydliga tecken på berusning, kan räcka.

Och lägg märke till att detta är ett personligt ansvar. Det är den enskilda medarbetaren som döms, inte bolaget. En uppsägning från arbetsgivaren ändrar ingenting i den delen.

Enligt 11 kap. 10 § ska dock inte dömas till ansvar om gärningen är att anse som ringa.

Servering utan tillstånd är allvarligare

Att servera alkohol utan serveringstillstånd när sådant krävs är olovlig försäljning av alkohol enligt 11 kap. 3 §, med böter eller fängelse i högst två år. Är brottet uppsåtligt och grovt är straffet enligt 11 kap. 4 § fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt beaktas särskilt om gärningen utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning, eller har varit inriktad mot ungdomar.

Det är alltså en helt annan storleksordning än en enskild överservering, och det är skälet till att man aldrig ska börja servera innan beslutet är fattat.

Vad som skyddar verksamheten

Ansvaret går inte att avtala bort, men det går att hantera.

1. Dokumenterad utbildning. Att personalen gått ansvarsfull alkoholservering visar att tillståndshavaren tagit sitt ansvar för kunskaperna. Att den inte gjort det används mot er.
2. En skriven alkoholpolicy som pekar ut vem som är serveringsansvarig per pass, vem som beslutar om avvisning och hur incidenter dokumenteras.
3. Kvittens. Låt varje medarbetare skriva under att policyn är läst och förstådd. Det tydliggör ansvaret åt båda håll.
4. Incidentlogg. Dokumenterade händelser med datum visar att ni upptäcker, hanterar och följer upp.
5. Snabb rättelse. När något hänt är det som görs de närmaste veckorna det som påverkar bedömningen mest.

Ingen av punkterna gör någon immun. Alla fem påverkar hur en händelse bedöms.

Behöver ni gå igenom ansvarsfördelningen?

Hur ansvaret faller ut i ett enskilt fall beror på omständigheterna, och en detalj kan göra att bedömningen blir en annan. Har något redan hänt är det dessutom bråttom.

Ring 010-139 19 90 eller kontakta oss så går vi igenom er situation.

Vanliga frågor

Vem är ansvarig om personalen serverar en berusad gäst?

Ansvaret ligger på tre nivåer. Tillståndshavaren bär det yttersta ansvaret för verksamheten och riskerar serveringstillståndet. Serveringsansvarig ska ha tillsyn över serveringen. Den medarbetare som lämnade ut alkoholen kan dömas personligen för olovlig hantering av alkohol enligt 11 kap. 9 §.

Kan en anställd dömas för överservering?

Ja. Enligt 11 kap. 9 § alkohollagen döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar ut alkohol till någon som är märkbart påverkad eller under föreskriven ålder för olovlig hantering av alkohol, till böter eller fängelse i högst sex månader. Det krävs alltså inte uppsåt.

Vad riskerar tillståndshavaren?

Kommunen kan meddela erinran, i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser varning, och enligt 9 kap. 18 § återkalla serveringstillståndet när varning inte är tillräckligt ingripande eller när tidigare varningar inte lett till rättelse.

Kan man delegera bort ansvaret?

Nej. Att utse en serveringsansvarig flyttar inte tillståndshavarens yttersta ansvar för verksamheten. Det går att fördela arbetsuppgifter, men inte att avtala bort det administrativa ansvaret gentemot kommunen.

Vad är straffet för att servera utan tillstånd?

Olovlig försäljning av alkohol enligt 11 kap. 3 § ger böter eller fängelse i högst två år. Är brottet uppsåtligt och grovt är straffet enligt 11 kap. 4 § fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Skyddar personalutbildning mot ansvar?

Inte formellt – utbildning tar inte bort vare sig det administrativa eller det straffrättsliga ansvaret. Men dokumenterad utbildning visar att tillståndshavaren tagit sitt ansvar för personalens kunskaper, och det väger till verksamhetens fördel när en händelse bedöms.